Less på att göra ingenting...

Tänk vad snabbt det kan gå, bara efter en dag på jobbet och inget nytt projekt på gång är jag redan less på tillvaron. Det är inte så att jag inte har någonting alls att göra men ingenting känns viktigt och då blir ingenting gjort. Det mest kreativa jag har gjort idag är väl att skriva dessa rader... nä, det är inte riktigt sant... hade ett bra möte i morse men det känns väldigt långt borta nu.

Ska nog packa ihop och traska hem. Jag har lovat mig själv att börja träna denna vecka... får se hur bra det går.

Snark, snark...

Idag har det varit en riktig söndag... sova, slappa och ätit gott. Måste erkänna att sovandet har dominerat och tydligen är det inte bara jag som har sovit. Kom precis hem från en middag och det visade sig att vi alla hade sovit och slappat större delen av helgen, iallfall dagstid :-) Med lagom mellanrum kommer dessa helger, det lustiga är dock att det verkar som vi alla har samma rytm.

Men jag har faktiskt fått lite gjort. Mitt besök på IKEA gick bra, hittade massa fina saker som jag köpte till mitt hem. När jag har sytt och fått upp mina nya gardiner ska jag ta lite kort på lägenheten och ladda ner dem här.

Det ska bli spännande att gå till jobbet i morgon. Jag har ju varit borta en vecka och tydligen har det hänt lite saker...

Tillbaka på Ön!!!

Ja, nu har jag äntligen kommit hem... det är lustigt hur snabbt man börjar sakna sitt hem... och jag har inte ens en sambo :-)
Kursen är slut och veckan avslutades med ett prov!!! Hoppas att det gick bra... jag var den sista som gick ur lektionssalen... hoppas man kan se det som något positivt.

Det är intressant hur snabbt man lär känna männsikor, vi har 8 stycken på denna veckas kurs. När det var dags att säga adjö till alla fick jag en känsla av att jag ville kramas... men... jag känner ju knappt dessa människor... eller... Jag tror vi kom varandra ganska nära eftersom vi hade ett gemensamt mål (pass the course), och vi hjälpte och stöttade varandra på vägen. Vi blev som en liten familj... jag och 7 andra 40-talister.

Skrev häromdagen att jag kan ha lite känslosvall dessa dager... shit vad arg jag blev på bussen från flysplatsen ikväll. Jag kanske inte var så smart när man tänker efter men jag skrek till en kille (exakta ord) - Get the fuck up!!! Ja lugn nu, jag hade en bra anledning. Bussen var väldigt full och en tjej svimmade. En äldre man gav tjejen sitt plats men hon var fortfarande väldigt yr. Expert på ämnet som man är (har svimmat 3 ggr på Manhattan) sa jag till tjejen att hon skulle lägga sig ner på två platser så att blodet kunde strömma till hjärnan, men den PUCKADE kille på platsen bredvid totalvägrade att ge upp sin plats. Han kommentar var - I have been working 9 hours today, I am not standing up!!! Oj, oj, oj, jag blir helt kallsvettig när jag skriver detta. Hur fan kan någon vara så jävla ego!!!! Alla i bussen var totalt uprörda men killen (25 år) totalvägrade!!! Det var dock bara jag som skrek ett fult ord... guess I am a real newyorker now!!

I morgon ska jag på IKEA och handla lite julmat. Lovar att le hela helgen :-)

Fyyyyyy faaaaaaannn!!!

Helt galet!!!! Läste precis Aftonbladet... tydligen upptäckte en kvinna i Norge att det låg en 2 meter lång Pytomorm i hennes toalett!!!! Shit jag hade dött :-
Kommer ihåg att jag har läst om något liknande tidigare, men då var det på andra sidan jorden. Men detta hände i Norge... det är ju samma sak som Sverige!!!

Jag är fortfarande i Chicago på kurs. Denna kurs gör faktiskt att jag gillar mitt jobb ännu mer nu. Vi talar mycket om ITs relation till resten av businessen och det är precis detta som jag tycker är intressant. Jag inser dock att på mitt jobb kanske vi inte alltid gör saker 100% rätt... ofta glömmer vi bort just denna viktiga relation IT vs. Business... och det blir allt för mycket IT och teknik. När jag kommer tillbaka till NY ska jag verkligen påpeka detta vid varje tillfälle som jag får... hoppas bara att det blir mottaget på ett bra sätt... de flesta av mina chefer har en väldigt teknisk bakgrund... kanske därför de har anställt alla oss svenska som alla har läst mer business!!!! Eller inte....

Jag undrar...

...blir man mer känslig ju äldre man blir? För mig känns det så... eller har jag bara "blivit" bättre på att sätta mig in i andra personers liv.

Jag blir gladare dessa dagar när nära och kära upplever lycka än jag blev tidigare och jag blir mer ledsen dessa dagar när nära och kära mår dåligt... En enkel förklaring till detta kankse är att våra liv är mer på allvar nu än tidigare. Förr var det pojkvänsproblem... i dessa dagar kan ett liknanade problem innebära skilsmässa och att man måste separera en hel familj...

Jag märker också att jag blir argare och mer irriterad med åldern.. kanske låter lite tragiskt, men jag blir mest arg på orättvisor och onödigt lidande, jag skulle nog inte sätta mig in i Konsumsurkärringfacket .... inte ännu i allafall :-)

Det positiva är ju ändå all lycka . Det är inte sällan som jag upplever spontana glädjerus när jag promenerar här på Manhattans gator. Anledingen till dessa är ofta att mina tankar har flygit över Atlanten...

Tack...

...vänner och familj för alla gratulationer!
Det värmer i hjärtat :-)

Helgen var super men hektisk; födelsedagsmiddag, 2 cocktail partyn, shopping, städa, packa... öppnade knappt datorn så nu har jag lite bloggande att ta igen...

Just nu sitter jag på ett hotellrum i Chicago. Jag är på kurs... är här för att bli den ny change management gurun!! Första dagen på kursen var bra, en riktigt check kursledare. Jag var lite osäker på hur jag mycket jag skulle kunna bidra till kursen (många real life examples) eftersom jag inte har jobbat så länge, men det verkar faktiskt som jag snappat upp mer än jag trodde under tiden jag har jobbat. Dagen skulle dock kunnat börja med en MAJOR katastrof... jag bokade en taxi till 5.45.... en timma fel... mitt plan gick 6 am. Ops, men det gick bra!!!

Detta är första gången som jag reser ensam med jobbet, tidigare har jag alltid haft en kollega eller två med mig. Det är faktiskt lite nervöst. Vi brukar alltid hyra bil när vi reser, men denna gång gör jag inte det... hatar att köra i städer som jag inte känner till, speciellt när jag är ensam i bilen och har ingen som helst aning om var jag ska. Denna vecka blir det taxi... dessutom har mitt svenska körkort gått ut så jag måste fixa ett nytt.... ja, jag har vetat det ett tag men aldrig fått tummen ur. Ska även skaffa en amerikanst körkort, det är lite coolt!

På tal om annat, nu vet jag vad det bästa klädesplagget är, sjalen!!! Den har verkligen blivit använd den senaste tiden. JA, man kan ju använda den till så mycket mer än bara som en halsduk. Ta tex denna helg:
... på cocktailfest för att täcka lite hud när men har en djupt skuren klänning
... för att paxa ett bord på en lunchrestaurang medan man går och beställer mat i baren
...på ett flygplan som filt för att få lite extra värme
...som sittunderlag på en restaurang som har kalla stolar
...och som halsduk eller filt i en kall kurslokal, burr!!

Med kredit till sjalen!!!!
Just nu sitter jag på sängen och skriver detta medan jag har min sjal lindad runt fötterna... varför fryser jag alltid????

Får alltid kommentaren: Du kommer ju från Sverige, du borde ju vara van med kylan... Right, det må vara kallt utomhus i Sverige, men innomhus är det behagligt!!! I detta land ska man tydligen alltid frysa, jag måste nästan ha mer kläder på kontoret på sommaren när det är 30 grader varmt än på vintern bara därför att de överdriver med air conditiornern...

Dags för lite mer läxläsning...

Multi-taska....

Nu har jag bokat flygbiljett - nu vet jag att jag kommer hem till jul och även att jag kommer tillbaka till NY efter nyår. Att boka flygbiljetter kan vara lite "tricki", det är tur att tekniken tillåter en att göra flera saker samtidigt... för det är ju ingen ide att boka en resa från Stockholm till NY om man inte ens vet om det finns biljetter från Umeå till Stockholm tidigare samma dag eller dagen innan... Men det gick väldigt bra. Flyger från Umeå på morgonen den 2:a och sedan vidare till NY samma förmiddag. Så nu blir det både jul och nyår i Umeå!!!

Suprise partet var otroligt trevligt igår. Det blev dock inte riktigt ett stort maffigt suprise... Det var meningen att födelsedagsmannen skulle komma hem, köra bilen direkt in i garaget och ta hissen direkt upp till lägenheten. Vi gäster skulle samlas i lobbyn eftersom han inte skulle komma den vägen. Men tro på faaan... just denna dag hade han fått för sig att han skulle köpa otroligt mycket toalettpapper på en stormarknad så han parkerade bilen för avlastning utanför lobbyn och såg såklart oss.... lite synd, men han blev väldigt paff endå :-) Men jag hade ju längtat att få skrika SUPRISE och samtidigt få se hans min, men så blev det inte.

Nu ska jag ta och palla mig iväg til Aquavit. Det är en fin svensk restaurang här på Manhattan som ägs av Markus Salomonson. Vi ska dock inte äta i den fina (och dyra) delen av restaurangen utan i bardelen. Vi har hört att man kan beställa varmkorv men räksallad och lök. Hoppas på att det stämmer, annast får det väl duga med ett par Cosmos eller Mohitos.

Tjingeling

Cornelia, ANNA, Lisa Ullsten

Ville bara visa upp henne :-)
Här sitter vi och väntar på mamma Sandra som är hos doktorn. Cornelia var snäll som en ängel hela tiden. Jag inbillar mig att hon är otroligt kär i mig... för jag är det i henne.

Tror faktiskt att hon känner sig lite extra trygg hos mig. De flesta av er vet vilket lik röst jag och syrran har och vi har säkerligen även liknande kroppslukter och kroppsspråk, syskon som vi är.

Nu ska jag snart gå iväg på suprise partyt, det är min kompis man som fyller år. Jag köpte en fin flaska vin för 35 dollar. Men jag är lite missnöjd. Min kollega googlade vinet och det visade sig att vinet hade bra "rating" 87 av 100 men det stod att man ska dricka denna speciella årgång innan 2003!!! Aj, aj, det blir lite svårt. Hoppas att jag inte kommer förgifta någon :-)

Det bästa av två världar!

Det bästa av två världar!
Att bo på Manhattan eller i Umeå/Götet eller huvudstanden behöver inte alltid vara så annorlunda. Ibland kan jag få kommentarer som låter så här: "Anna - du är ju så svensk, vad gör du egentligen här?" Då brukar jag svara - Jag tar vara på det bästa från två världar!

Jag hade tänkt att ge lite exemple:

• I morse såg jag på morgonnyhetern innan jag gick till jobbet... ja de svenska... ja, igen var det en moderat som var i blåsvädret
• Till frukort åt jag FIL, ja, jag har faktiskt hittat något som mer eller mindre smakar likadant
• Idag har jag talat på telefon med min svenska kompis Jennie 2 ggr och även fått ett antal email
• Idag har vi äntligen hittat en dag där alla som är med i våran bokklubb kan träffas...ja alla är svenskar...
• Under dagen idag har jag lyssnat på P3 Star och hört Sanna Bråding ett antal gånger kommentera att "det är coolt att vara annorlunda"
• Idag har jag msn:at med Helen och Lingan
• När jag kommer hem ska jag diska och se på dagens Aktuellt

oj.... det blev ju mest svenska saker idag... men ni förstår väl vad jag menar. I morgon ska jag göra någon riktigt amerikanskt, jag ska på "suprise party".

Oj, oj, oj....

Jag som skulle bli superbloggaren....jag maste nog skarpa mig :-) iiiii.
Jag hade tankt att skriva igar och ladda ner bilder fran men trottheten tog over. Jag sov faktiskt HELA dagen. Nu kanske ni tror att det var en vild Halloweenfest, men icke. Drack inte en droppe och var faktiskt allmant nega och lite sjuk. Jag var dock ratt nojd med min outfit. Jag slapp att kla ut mig speciellt mycket och kopte bara en mask. Jag ar den till hoger :-). Vid min sida har jag min kara van Negar.

Ja, att aka ut till NJ kan man nog mer jamfora med att aka till Lycksele pa fest, jag vet att jag jamforde det med Vannes tidigare, men jag andrar mig...Lycksele ar langre bort an Vannes va!!!
Vi var nagra vanner som skulle traffas kl 7 vid bussstationen for att ta en buss. Jag forstod aldrig att bussen gick klockan 7... jag kom dit 10 sekunder for sent... och sag hur bussen korde ivag... och nasta buss gick inte forren klockan 8!!! Och jag var inte ens sugen pa fest...

Festen var ok, valdigt bra ordnad (massor med mat och musik...) men nar det var dax att aka hem insag vi att sista bussen hade gatt och att ingen hade tagtidtabellen. Vi vantade en timme pa taxi och sen betalade vi 70 dollar for att komma tillbaka till Manhattan. Jag kande mig lite som Carrrie i Sex in the City efter att hon hade varit pa fest pa Staten Island...
Jag maste saga att jag ar en statstjej, iallfall i detta stadie av mitt liv. Man blir lite bortskamt har pa Manhattan nar man alltid vet att det narmanste tunnelbanestoppet aldig ar mer an 3 kvarter bort. Hus i NJ kanns langt bort... tror inte ens att nagon skulle komma att halsa pa... och efter helgens aventyr forstar jag varfor....
Ska inte skriva om vad som hande i dag pa jobbet... da blir det for mycket negativt pa denna sida. Men med ett leende pa lapparna kan jag saga "that I have been fucked again by HR".

Puss!!

OK, nu är det verklighet...

Tänk om man kan se till att alla ens egna och andras drömmar kan bli verklighet. Hoppas min vän har samma dröm i natt som hon hade för någon vecka sedan, då skrev hon:

I så fall har jag sett till att en dröm har blivit verklighet, coolt va!

Finally, I did it!!! OK, nu har jag tänkt att bli den nya superbloggaren. Jag har fått många påtryckningar på att jag ska börja (hoppas jag inte kommer göra er besvikna). Jag måste erkänna att jag är väldigt peppad (klockan är 3.04 och jag har stigit upp ur sängen för att starta min blogg, kunde tydligen inte vänta till i mogonbitti).

Nä, nu ska jag nog försöka sova igen. I morgon är en ny dag och jag ska på Halloweenfest ute i New Jersey... halvspännande... För er som inte vet, det är ungefär samma sak som att åka till Vännes på fest som att åka till New Jersey. Och inte nog med det, jag hatar att klä ut mig, känner mig alltid så obekväm... varför??? detta måste analyseras senare.

Natti natti

p.s måste varna redan nu... det kommer bli många stavfel mm. Kommer skriva isär ord som egentligen ska vara sammansatta (jätte bra... jättebra). Jag skyller allt på det engelska språket... och att jag aldrig skriver på svenska dessa dagar... Take it or leave it!!